fredag 31 oktober 2008

Könsroller - unisexrollen

Ett politiskt inlägg? Hjälp!
Jaja, jag ska väl försöka att filosofera lite åtminstone, kanske lite trevande, men kanske kan det strukturera mina tankar.

När jag gick på gymnasiet fick klassen en gång frågan vilka som skulle kunna tänka sig att kämpa för jämlikhet och kalla sig "feminister" i framtiden (eller nåt liknande) och till min förvåning var det bara jag som räckte upp handen. Tyckte ingen annan att det var en viktig fråga, undrade jag.

Nu tycker jag inte om att kalla mig feminist, eftersom jag tycker att det ger en snedvridning till frågan som kan göra att det hela får fel fokus och lättare misstolkas.
Vad jag tycker är viktigt är ett rättvist samhälle, där personer inte särbehandlas på grund av sitt kön (förutom vad gäller gynekologivård eller liknande), ett jämställt samhälle, där människor inte tänker "den där kvinnan/mannen har en grön hatt" utan "den där personen har en grön hatt" (färgen på hatten spelar ingen större roll). Dock vet jag egentligen inget ord som kan beskriva denna strävan kort och koncist. Om du har ett ord så låna mig gärna det!

Könsroller påverkar oss mer än vi kanske tror eller är medvetna om. De har skapats och förstärkts under tusentals år och känns än idag så svåra att luckra upp.
Det skrivs ofta om att män utövar våld, korruption, krig och förtryck.
När det skrivs så uppfattas det vanligtvis som att personer av manligt kön är mer benägna att utföra dessa handlingar. Visst har kanske män lättare att bygga muskler än vad kvinnor har (fast det beror mycket på kroppstyp), men majoriteten av alla män är inte våldsamma, långt ifrån. Det finns ett djuriskt beteende som åtminstone vissa män verkar ha ärvt från våra tidigare stadier i evolutionen, men vad jag tror är det klart största som påverkar är just den roll som män tryckts på ända sedan "urminnes tider", liksom även kvinnor tvingats på en kvinnoroll.

De flesta människor är lättpåverkade, det utövas ett stort tryck från omgivningen för att människor i olika grupper ska hålla sig till gruppens normer. Det som sticker ut känns obehagligt och därför bekämpas det. På grund av denna anpassningsbarhet (som också är en av de största anledningarna till människans spridning över jorden) har könsrollerna tagits upp och eftersom de också inpräntas tidigt i livet blir de som en del av de flesta människor, en del av deras säkerhet.

En sak som de flesta ändå håller med om är att könsrollerna är orättvisa än idag. Även om kvinnorollen kanske har fått mest massmedial uppmärksamhet och påverkats mest (den var och är fortfarande ändå mer skev än vad mansrollen är i många avseenden) så har även mansrollen tagits upp och bearbetats något. Dock alltför lite tycker jag. Varför är det så?
Är det för att det är inbakat i mansrollen att inte prata om känslor?
De flesta män tror jag är djupt missnöjda med den nuvarande mansrollen, även om de kanske inte tänker på det som att det just är mansrollen som är problemet, men jag tror att de flesta män vill ändra på mansrollen. Så varför går det så långsamt? I samhällen där den obsoleta mansrollen bestyrks med hjälp av lagar och religion är det mer förståeligt, där finns mycket som kan behöva ändras innan mentaliteten kanske kan få spelrum, men i Sverige, som ändå har få lagliga och religiösa hinder för att mansrollen och kvinnorollen ska kunna omvandlas och integreras mer och bli en sammanflätad "unisexroll" undrar jag varför det tar sån tid.

Fortfarande handlar det om "manligt" och "kvinnligt", "maskulint" och "feminint" och jag förstår det inte, var finns jag? Får inte jag vara med? Bara för att jag är man till könet är jag inte "maskulin", men inte är jag "feminin" heller. Däremot har jag olika personlighetsdrag och kvaliteter som har tagits upp på olika sätt och i olika utsträckning i de respektive könsrollerna.
Jag anser att bara för att jag innehar dessa kvaliteter så ska jag inte stämplas som manlig respektive kvinnlig efter dem. Se dem istället för vad de är och dela inte in dem i facken manligt och kvinnligt. När jag säger "jag är en man", menar jag att jag är av manligt kön, inte att jag skulle ha axlat den nuvarande mansrollen och skulle stå för den. Könsrollerna är beroende av könen, men inte tvärtom. Tar vi bort de nuvarande könsrollerna så är vi fortfarande personer av olika kön, men olikheterna mellan själva könen är så små jämfört med skillnaderna mellan individer att de är närmast obetydliga. Kvar är då alltså olika individer med mängder av egenskaper som kompletterar varandra och som är mer individens egenskaper, istället för könsrollens egenskaper.

Mitt förslag är att vi förenar våra krafter, tar varandras händer och bygger en ny kollektiv könsrollssfär, där de största delarna är sammanflätade snarare än överlappande, en unisexroll där kvinnor och män (tänk kön, inte könsroller) behandlas utifrån vem de är, deras personlighet, värderingar och egenskaper, istället för deras könsroller.

Puh, det blev långt, men nu har jag väl skrivit av mig och strukturerat mina tankar.
Hoppas att du eventuella läsare också fick ut något av det.
Det börjar i våra egna tankar, tänk på det.

torsdag 30 oktober 2008

Vävstolen nästa!

Snart, snart är det dags!
Den 15:e december börjar jag officiellt som vävlärling hos Ann-Sofie Reuter på Bolstervaren i Komstad utanför Gärsnäs. När jag flyttar dit beror på när jag får flytthjälp, men jag hoppas det blir så snart som möjligt efter att odlingskursen på Holma är slut.

Jag får redan fler och fler idéer på vad jag vill väva, men vi har bestämt att jag ska börja med lin- eller bomull/lin-handdukar. Sen blir det väl mer avancerade bindningar efter hand, t.ex. så finns det många damastvävstolar på Bolstervaren och eftersom jag kommer att bo där så har jag tillgång till vävarna så gott som dygnet runt.

Till Medeltidsveckan blir det nog vikingainspirerade tyger, eftersom min käraste syster Kakan och jag bestämt att vi ska ha vikingakläder i år. Får se vilka färger och mönster det blir.
Dessutom kanske jag ska gå en kurs i Hammenhög för att lära mig att sy folkdräkt. Den jag tänkte sy är Ingelstads folkdräkt åt mig själv och då kanske jag kan väva en del av tygerna till den också. Jag kanske till och med kan hinna med att lära mig lite folkdans när jag ändå är i området!

Men först måste jag packa ihop saker i lägenheten, hitta någonstans att lagra saker där det inte är för dyrt, flyttstäda och till slut äntligen flytta in i Komstad.

Det kom en reporter till Bolstervaren för ett litet tag sedan. Läs artikeln i YA här: I-dunket-fran-vavstolarna-sprids-kunskap