Nu är jag ute på landet, där lugnet regerar, med fågelkvitter och fårbräkanden.
Eller?
Imorse vaknade jag ca 6.20 (jag kollade mobilen) av att hela huset där jag bor skakade, tavlorna skramlade och likaså glasen ute i köksskåpen. "Vad var det?", undrade jag så klart, men såg att en traktor körde ut från gården precis då, så jag tänkte att det kanske hade att göra med den eller med eldningspannan utanför på något sätt och somnade om.
När jag vaknade igen ca en timme senare, ätit frukost och gick ut för att leta upp Ann-Sofie (min mästare) så fann jag henne talandes i telefon utanför. Jag hälsade på hundarna och när hon pratat färdigt så berättade hon att det varit ett jordskalv! Ja, det förklarade ju den våldsamma skakningen tidigare. Inte trodde jag att det var möjligt att det kunde inträffa sådana kraftiga jordbävningar i Sverige, men tydligen kan det det.
Det kom förstås upp igen flera gånger under dagen, men annars så följde jag med när Ann-Sofie utfodrade fåren, tog ut gässen och gav dem mat, sen började vi städa i vävstugan, till middag. Några vävdamer kom och vävde under dagen, Ann-Sofie fick gå fram och tillbaka mellan vävstugan och butiken, vi sorterade lite garner och det var fullt upp hela dagen. Jag fick även träffa två av gårdens katter - Emil och Evelina, djuren här är väldigt keliga, t.o.m. fåren (fast inte gässen vad jag märkt).
Det är mycket att göra på en sådan här gård, men efter att vävstugan kommit iordning ska jag börja med att väva kökshanddukar, det ska bli roligt att sätta igång, även om det inte blir så länge innan julhelgen är här. Bilder kommer när jag kommer ihåg och får tid till det!
tisdag 16 december 2008
torsdag 4 december 2008
Cyanokobalamin (B12-frågan)
Som vegan blev jag mer intresserad av vad jag äter, vilka näringsämnen jag behöver, m.m.
Många vitaminer finns i stor mängd i en balanserad vegankost och lätta att få i sig, men det är två vitamin som kan bli ett problem. Det första är vitamin D, som för både köttätare och veganer är ett problem på vintern, men det vitamin som är det mest problematiska för veganer är nog ändå B12.
Nyligen gick jag ner ganska plötsligt i vikt och jag gick till läkaren för att undersöka vad det kunde vara. Jag har väl alltid var "lättviktig", men när det gick under 50 kg blev jag lite orolig.
Doktorn kunde konstatera att jag har B12-brist och jag fick ett bra tillskott receptutskrivet.
B12 tillverkas endast av bakterier och det finns därför begränsade antal källor till detta vitamin.
Brist på vitaminet kan ge upphov till allvarliga symptom, som t.ex. blodbrist och nervproblem, så det är viktigt att ha en god B12-status. Dock använder kroppen rätt lite B12 och det lagras B12 i levern som kan räcka i 3-6 år efter att intaget minskar. Det är dock lätt att komma i balans igen om B12-brist upptäcks, t.ex. vid trötthet.
Hur bör du veganer få i sig tillräckligt med B12?
Ja, faktum är att vår kropp redan tillverkar mer än tillräckligt med B12, liksom många andra djur, eller rättare sagt, bakterierna i våra tarmar. Problemet är att hos oss västerlänningar produceras det i tjocktarmen, men tas bara upp i tunntarmen, så allt går ut med avföringen. Det går att få i sig detta B12 genom att göra ett extrakt av avföringen och inta detta, men de flesta av oss skulle nog hellre välja andra alternativ om möjligt.
Vissa folk i Indien har tarmbakterier även i tunntarmen som producerar B12 och är således självförsörjande på B12, men det beror troligtvis på deras kost och hygien. I västvärlden rengörs våra grönsaker så noggrant att det mesta B12-vitaminet försvinner. Om du odlar egna ekologiska grönsaker och inte sköljer så noga så kan du få i dig bra med B12 därifrån, men för veganer i västvärldens städer är det egentligen bara kosttillskott som är en säker källa, t.ex. vitamintabletter (cyanokobalamin) eller berikade produkter (t.ex. så räcker 1 dl av vissa berikade joser för mer än dagsbehovet av B12).
Färska norialger har också visats innehålla aktivt B12 (som är aktivt i människans kropp), men torkade alger verkar innehålla nästan enbart inaktivt B12 (som inte är aktivt i människans kropp och som ibland verkar hämma upptaget av aktivt B12).
Var därför noga med att få i er dagsbehovet av B12, det är trots allt bara 1-2 mikrogram!
Många vitaminer finns i stor mängd i en balanserad vegankost och lätta att få i sig, men det är två vitamin som kan bli ett problem. Det första är vitamin D, som för både köttätare och veganer är ett problem på vintern, men det vitamin som är det mest problematiska för veganer är nog ändå B12.
Nyligen gick jag ner ganska plötsligt i vikt och jag gick till läkaren för att undersöka vad det kunde vara. Jag har väl alltid var "lättviktig", men när det gick under 50 kg blev jag lite orolig.
Doktorn kunde konstatera att jag har B12-brist och jag fick ett bra tillskott receptutskrivet.
B12 tillverkas endast av bakterier och det finns därför begränsade antal källor till detta vitamin.
Brist på vitaminet kan ge upphov till allvarliga symptom, som t.ex. blodbrist och nervproblem, så det är viktigt att ha en god B12-status. Dock använder kroppen rätt lite B12 och det lagras B12 i levern som kan räcka i 3-6 år efter att intaget minskar. Det är dock lätt att komma i balans igen om B12-brist upptäcks, t.ex. vid trötthet.
Hur bör du veganer få i sig tillräckligt med B12?
Ja, faktum är att vår kropp redan tillverkar mer än tillräckligt med B12, liksom många andra djur, eller rättare sagt, bakterierna i våra tarmar. Problemet är att hos oss västerlänningar produceras det i tjocktarmen, men tas bara upp i tunntarmen, så allt går ut med avföringen. Det går att få i sig detta B12 genom att göra ett extrakt av avföringen och inta detta, men de flesta av oss skulle nog hellre välja andra alternativ om möjligt.
Vissa folk i Indien har tarmbakterier även i tunntarmen som producerar B12 och är således självförsörjande på B12, men det beror troligtvis på deras kost och hygien. I västvärlden rengörs våra grönsaker så noggrant att det mesta B12-vitaminet försvinner. Om du odlar egna ekologiska grönsaker och inte sköljer så noga så kan du få i dig bra med B12 därifrån, men för veganer i västvärldens städer är det egentligen bara kosttillskott som är en säker källa, t.ex. vitamintabletter (cyanokobalamin) eller berikade produkter (t.ex. så räcker 1 dl av vissa berikade joser för mer än dagsbehovet av B12).
Färska norialger har också visats innehålla aktivt B12 (som är aktivt i människans kropp), men torkade alger verkar innehålla nästan enbart inaktivt B12 (som inte är aktivt i människans kropp och som ibland verkar hämma upptaget av aktivt B12).
Var därför noga med att få i er dagsbehovet av B12, det är trots allt bara 1-2 mikrogram!
söndag 2 november 2008
En ärtig upplysning!
I en rapport från Institutet för Livsmedel och Bioteknik (sik), påvisas den positiva inverkan som en ökad odling av baljväxter skulle ha i Västergötland. Visserligen mycket intressant, men jag tänkte fokusera på en särskilt intressant jämförelse som görs i rapporten.
Fem rätter sätts samman för att ha lika sammansättning i näringssynpunkt, efter Livsmedelsverkets rekommendationer:
*Fläskkotlett med konventionellt kött
*Fläskkotlett med baljväxtbaserat foder
*En korv där en del av köttproteinet bytts ut mot ärtprotein
*En sojakorv
*En ärtbiff som ätes som en hamburgare
Samtliga måltider kompletteras med potatis, bröd, sallad och vatten.
Rapportförfattarna påvisar att de rätter som innehåller kött belastar miljön mer än de vetegariska alternativen, i särskildhet ärtbiffen om ärtorna odlas lokalt i Sverige, istället för att biologiskt värdefull mark i Sydamerika används till att odla sojabönor (som ofta används till djurfoder). Den största vinsten görs dock pga. ett minskat utsläpp av växthusgaser från boskap.
För de vegetariska alternativen svarar processningen i industrin en större del av energianvändningen jämfört med för kötträtterna, eftersom odlingsdelen finns i båda alternativen - mat direkt eller foder. Denna processning kan effektiviseras eller utföras mer lokalt och energiförbrukningen minskas än mer.
Kött står i allmänhet för en mycket stor del av människors miljöpåverkan - 18% av globala utsläpp av växthusgaser enligt FN, vilket är mer än vad transporter bidrar med. Att minska ner på köttkonsumtionen i världen skulle alltså ha större positiv inverkan på vårt framtida klimat än att minska ner på bilkörandet. Om vi minskar på båda så gör vi en stor insats!
Länkar:
SIK:s rapport "Lokal produktion och konsumtion av baljväxter i Västra Götaland": http://www.sik.se/archive/pdf-filer-katalog/SR756.pdf
FAO:s (FN) rapport "Livestock's long shadow": http://www.fao.org/docrep/010/a0701e/a0701e00.htm
Fem rätter sätts samman för att ha lika sammansättning i näringssynpunkt, efter Livsmedelsverkets rekommendationer:
*Fläskkotlett med konventionellt kött
*Fläskkotlett med baljväxtbaserat foder
*En korv där en del av köttproteinet bytts ut mot ärtprotein
*En sojakorv
*En ärtbiff som ätes som en hamburgare
Samtliga måltider kompletteras med potatis, bröd, sallad och vatten.
Rapportförfattarna påvisar att de rätter som innehåller kött belastar miljön mer än de vetegariska alternativen, i särskildhet ärtbiffen om ärtorna odlas lokalt i Sverige, istället för att biologiskt värdefull mark i Sydamerika används till att odla sojabönor (som ofta används till djurfoder). Den största vinsten görs dock pga. ett minskat utsläpp av växthusgaser från boskap.
För de vegetariska alternativen svarar processningen i industrin en större del av energianvändningen jämfört med för kötträtterna, eftersom odlingsdelen finns i båda alternativen - mat direkt eller foder. Denna processning kan effektiviseras eller utföras mer lokalt och energiförbrukningen minskas än mer.
Kött står i allmänhet för en mycket stor del av människors miljöpåverkan - 18% av globala utsläpp av växthusgaser enligt FN, vilket är mer än vad transporter bidrar med. Att minska ner på köttkonsumtionen i världen skulle alltså ha större positiv inverkan på vårt framtida klimat än att minska ner på bilkörandet. Om vi minskar på båda så gör vi en stor insats!
Länkar:
SIK:s rapport "Lokal produktion och konsumtion av baljväxter i Västra Götaland": http://www.sik.se/archive/pdf-filer-katalog/SR756.pdf
FAO:s (FN) rapport "Livestock's long shadow": http://www.fao.org/docrep/010/a0701e/a0701e00.htm
fredag 31 oktober 2008
Könsroller - unisexrollen
Ett politiskt inlägg? Hjälp!
Jaja, jag ska väl försöka att filosofera lite åtminstone, kanske lite trevande, men kanske kan det strukturera mina tankar.
När jag gick på gymnasiet fick klassen en gång frågan vilka som skulle kunna tänka sig att kämpa för jämlikhet och kalla sig "feminister" i framtiden (eller nåt liknande) och till min förvåning var det bara jag som räckte upp handen. Tyckte ingen annan att det var en viktig fråga, undrade jag.
Nu tycker jag inte om att kalla mig feminist, eftersom jag tycker att det ger en snedvridning till frågan som kan göra att det hela får fel fokus och lättare misstolkas.
Vad jag tycker är viktigt är ett rättvist samhälle, där personer inte särbehandlas på grund av sitt kön (förutom vad gäller gynekologivård eller liknande), ett jämställt samhälle, där människor inte tänker "den där kvinnan/mannen har en grön hatt" utan "den där personen har en grön hatt" (färgen på hatten spelar ingen större roll). Dock vet jag egentligen inget ord som kan beskriva denna strävan kort och koncist. Om du har ett ord så låna mig gärna det!
Könsroller påverkar oss mer än vi kanske tror eller är medvetna om. De har skapats och förstärkts under tusentals år och känns än idag så svåra att luckra upp.
Det skrivs ofta om att män utövar våld, korruption, krig och förtryck.
När det skrivs så uppfattas det vanligtvis som att personer av manligt kön är mer benägna att utföra dessa handlingar. Visst har kanske män lättare att bygga muskler än vad kvinnor har (fast det beror mycket på kroppstyp), men majoriteten av alla män är inte våldsamma, långt ifrån. Det finns ett djuriskt beteende som åtminstone vissa män verkar ha ärvt från våra tidigare stadier i evolutionen, men vad jag tror är det klart största som påverkar är just den roll som män tryckts på ända sedan "urminnes tider", liksom även kvinnor tvingats på en kvinnoroll.
De flesta människor är lättpåverkade, det utövas ett stort tryck från omgivningen för att människor i olika grupper ska hålla sig till gruppens normer. Det som sticker ut känns obehagligt och därför bekämpas det. På grund av denna anpassningsbarhet (som också är en av de största anledningarna till människans spridning över jorden) har könsrollerna tagits upp och eftersom de också inpräntas tidigt i livet blir de som en del av de flesta människor, en del av deras säkerhet.
En sak som de flesta ändå håller med om är att könsrollerna är orättvisa än idag. Även om kvinnorollen kanske har fått mest massmedial uppmärksamhet och påverkats mest (den var och är fortfarande ändå mer skev än vad mansrollen är i många avseenden) så har även mansrollen tagits upp och bearbetats något. Dock alltför lite tycker jag. Varför är det så?
Är det för att det är inbakat i mansrollen att inte prata om känslor?
De flesta män tror jag är djupt missnöjda med den nuvarande mansrollen, även om de kanske inte tänker på det som att det just är mansrollen som är problemet, men jag tror att de flesta män vill ändra på mansrollen. Så varför går det så långsamt? I samhällen där den obsoleta mansrollen bestyrks med hjälp av lagar och religion är det mer förståeligt, där finns mycket som kan behöva ändras innan mentaliteten kanske kan få spelrum, men i Sverige, som ändå har få lagliga och religiösa hinder för att mansrollen och kvinnorollen ska kunna omvandlas och integreras mer och bli en sammanflätad "unisexroll" undrar jag varför det tar sån tid.
Fortfarande handlar det om "manligt" och "kvinnligt", "maskulint" och "feminint" och jag förstår det inte, var finns jag? Får inte jag vara med? Bara för att jag är man till könet är jag inte "maskulin", men inte är jag "feminin" heller. Däremot har jag olika personlighetsdrag och kvaliteter som har tagits upp på olika sätt och i olika utsträckning i de respektive könsrollerna.
Jag anser att bara för att jag innehar dessa kvaliteter så ska jag inte stämplas som manlig respektive kvinnlig efter dem. Se dem istället för vad de är och dela inte in dem i facken manligt och kvinnligt. När jag säger "jag är en man", menar jag att jag är av manligt kön, inte att jag skulle ha axlat den nuvarande mansrollen och skulle stå för den. Könsrollerna är beroende av könen, men inte tvärtom. Tar vi bort de nuvarande könsrollerna så är vi fortfarande personer av olika kön, men olikheterna mellan själva könen är så små jämfört med skillnaderna mellan individer att de är närmast obetydliga. Kvar är då alltså olika individer med mängder av egenskaper som kompletterar varandra och som är mer individens egenskaper, istället för könsrollens egenskaper.
Mitt förslag är att vi förenar våra krafter, tar varandras händer och bygger en ny kollektiv könsrollssfär, där de största delarna är sammanflätade snarare än överlappande, en unisexroll där kvinnor och män (tänk kön, inte könsroller) behandlas utifrån vem de är, deras personlighet, värderingar och egenskaper, istället för deras könsroller.
Puh, det blev långt, men nu har jag väl skrivit av mig och strukturerat mina tankar.
Hoppas att du eventuella läsare också fick ut något av det.
Det börjar i våra egna tankar, tänk på det.
Jaja, jag ska väl försöka att filosofera lite åtminstone, kanske lite trevande, men kanske kan det strukturera mina tankar.
När jag gick på gymnasiet fick klassen en gång frågan vilka som skulle kunna tänka sig att kämpa för jämlikhet och kalla sig "feminister" i framtiden (eller nåt liknande) och till min förvåning var det bara jag som räckte upp handen. Tyckte ingen annan att det var en viktig fråga, undrade jag.
Nu tycker jag inte om att kalla mig feminist, eftersom jag tycker att det ger en snedvridning till frågan som kan göra att det hela får fel fokus och lättare misstolkas.
Vad jag tycker är viktigt är ett rättvist samhälle, där personer inte särbehandlas på grund av sitt kön (förutom vad gäller gynekologivård eller liknande), ett jämställt samhälle, där människor inte tänker "den där kvinnan/mannen har en grön hatt" utan "den där personen har en grön hatt" (färgen på hatten spelar ingen större roll). Dock vet jag egentligen inget ord som kan beskriva denna strävan kort och koncist. Om du har ett ord så låna mig gärna det!
Könsroller påverkar oss mer än vi kanske tror eller är medvetna om. De har skapats och förstärkts under tusentals år och känns än idag så svåra att luckra upp.
Det skrivs ofta om att män utövar våld, korruption, krig och förtryck.
När det skrivs så uppfattas det vanligtvis som att personer av manligt kön är mer benägna att utföra dessa handlingar. Visst har kanske män lättare att bygga muskler än vad kvinnor har (fast det beror mycket på kroppstyp), men majoriteten av alla män är inte våldsamma, långt ifrån. Det finns ett djuriskt beteende som åtminstone vissa män verkar ha ärvt från våra tidigare stadier i evolutionen, men vad jag tror är det klart största som påverkar är just den roll som män tryckts på ända sedan "urminnes tider", liksom även kvinnor tvingats på en kvinnoroll.
De flesta människor är lättpåverkade, det utövas ett stort tryck från omgivningen för att människor i olika grupper ska hålla sig till gruppens normer. Det som sticker ut känns obehagligt och därför bekämpas det. På grund av denna anpassningsbarhet (som också är en av de största anledningarna till människans spridning över jorden) har könsrollerna tagits upp och eftersom de också inpräntas tidigt i livet blir de som en del av de flesta människor, en del av deras säkerhet.
En sak som de flesta ändå håller med om är att könsrollerna är orättvisa än idag. Även om kvinnorollen kanske har fått mest massmedial uppmärksamhet och påverkats mest (den var och är fortfarande ändå mer skev än vad mansrollen är i många avseenden) så har även mansrollen tagits upp och bearbetats något. Dock alltför lite tycker jag. Varför är det så?
Är det för att det är inbakat i mansrollen att inte prata om känslor?
De flesta män tror jag är djupt missnöjda med den nuvarande mansrollen, även om de kanske inte tänker på det som att det just är mansrollen som är problemet, men jag tror att de flesta män vill ändra på mansrollen. Så varför går det så långsamt? I samhällen där den obsoleta mansrollen bestyrks med hjälp av lagar och religion är det mer förståeligt, där finns mycket som kan behöva ändras innan mentaliteten kanske kan få spelrum, men i Sverige, som ändå har få lagliga och religiösa hinder för att mansrollen och kvinnorollen ska kunna omvandlas och integreras mer och bli en sammanflätad "unisexroll" undrar jag varför det tar sån tid.
Fortfarande handlar det om "manligt" och "kvinnligt", "maskulint" och "feminint" och jag förstår det inte, var finns jag? Får inte jag vara med? Bara för att jag är man till könet är jag inte "maskulin", men inte är jag "feminin" heller. Däremot har jag olika personlighetsdrag och kvaliteter som har tagits upp på olika sätt och i olika utsträckning i de respektive könsrollerna.
Jag anser att bara för att jag innehar dessa kvaliteter så ska jag inte stämplas som manlig respektive kvinnlig efter dem. Se dem istället för vad de är och dela inte in dem i facken manligt och kvinnligt. När jag säger "jag är en man", menar jag att jag är av manligt kön, inte att jag skulle ha axlat den nuvarande mansrollen och skulle stå för den. Könsrollerna är beroende av könen, men inte tvärtom. Tar vi bort de nuvarande könsrollerna så är vi fortfarande personer av olika kön, men olikheterna mellan själva könen är så små jämfört med skillnaderna mellan individer att de är närmast obetydliga. Kvar är då alltså olika individer med mängder av egenskaper som kompletterar varandra och som är mer individens egenskaper, istället för könsrollens egenskaper.
Mitt förslag är att vi förenar våra krafter, tar varandras händer och bygger en ny kollektiv könsrollssfär, där de största delarna är sammanflätade snarare än överlappande, en unisexroll där kvinnor och män (tänk kön, inte könsroller) behandlas utifrån vem de är, deras personlighet, värderingar och egenskaper, istället för deras könsroller.
Puh, det blev långt, men nu har jag väl skrivit av mig och strukturerat mina tankar.
Hoppas att du eventuella läsare också fick ut något av det.
Det börjar i våra egna tankar, tänk på det.
torsdag 30 oktober 2008
Vävstolen nästa!
Snart, snart är det dags!
Den 15:e december börjar jag officiellt som vävlärling hos Ann-Sofie Reuter på Bolstervaren i Komstad utanför Gärsnäs. När jag flyttar dit beror på när jag får flytthjälp, men jag hoppas det blir så snart som möjligt efter att odlingskursen på Holma är slut.
Jag får redan fler och fler idéer på vad jag vill väva, men vi har bestämt att jag ska börja med lin- eller bomull/lin-handdukar. Sen blir det väl mer avancerade bindningar efter hand, t.ex. så finns det många damastvävstolar på Bolstervaren och eftersom jag kommer att bo där så har jag tillgång till vävarna så gott som dygnet runt.
Till Medeltidsveckan blir det nog vikingainspirerade tyger, eftersom min käraste syster Kakan och jag bestämt att vi ska ha vikingakläder i år. Får se vilka färger och mönster det blir.
Dessutom kanske jag ska gå en kurs i Hammenhög för att lära mig att sy folkdräkt. Den jag tänkte sy är Ingelstads folkdräkt åt mig själv och då kanske jag kan väva en del av tygerna till den också. Jag kanske till och med kan hinna med att lära mig lite folkdans när jag ändå är i området!
Men först måste jag packa ihop saker i lägenheten, hitta någonstans att lagra saker där det inte är för dyrt, flyttstäda och till slut äntligen flytta in i Komstad.
Det kom en reporter till Bolstervaren för ett litet tag sedan. Läs artikeln i YA här: I-dunket-fran-vavstolarna-sprids-kunskap
Den 15:e december börjar jag officiellt som vävlärling hos Ann-Sofie Reuter på Bolstervaren i Komstad utanför Gärsnäs. När jag flyttar dit beror på när jag får flytthjälp, men jag hoppas det blir så snart som möjligt efter att odlingskursen på Holma är slut.
Jag får redan fler och fler idéer på vad jag vill väva, men vi har bestämt att jag ska börja med lin- eller bomull/lin-handdukar. Sen blir det väl mer avancerade bindningar efter hand, t.ex. så finns det många damastvävstolar på Bolstervaren och eftersom jag kommer att bo där så har jag tillgång till vävarna så gott som dygnet runt.
Till Medeltidsveckan blir det nog vikingainspirerade tyger, eftersom min käraste syster Kakan och jag bestämt att vi ska ha vikingakläder i år. Får se vilka färger och mönster det blir.
Dessutom kanske jag ska gå en kurs i Hammenhög för att lära mig att sy folkdräkt. Den jag tänkte sy är Ingelstads folkdräkt åt mig själv och då kanske jag kan väva en del av tygerna till den också. Jag kanske till och med kan hinna med att lära mig lite folkdans när jag ändå är i området!
Men först måste jag packa ihop saker i lägenheten, hitta någonstans att lagra saker där det inte är för dyrt, flyttstäda och till slut äntligen flytta in i Komstad.
Det kom en reporter till Bolstervaren för ett litet tag sedan. Läs artikeln i YA här: I-dunket-fran-vavstolarna-sprids-kunskap
söndag 29 juni 2008
Flädersaft med rabarber
För några dagar sedan tänkte jag göra fläderblomssaft, men jag kom på att jag inte hade några citroner. Dels för att slippa gå och köpa citroner och dels för att citroner inte kan odlas i Sverige (åtminstone inte på friland), så ville jag se om det gick att fixa på annat sätt.
Efter mycket sökande så hittade jag på alternativ.nu att det skulle gå att göra flädersaft med rabarber och det hade jag ju hemma i trädgården.
Här är ett ungefärligt recept:
Flädersaft utan citron (ca 3 liter)
2 l vatten
1kg socker
3-4 stjälkar rabarber
40 fläderblommor
(1 krm natriumbensoat - för hållbarhet)
Lägg fläderblommorna och rabarbern i en spann eller annat stort kärl.
Koka upp vattnet med socker, ta det av spisen och häll i natriumbensoatet utblandat i lite ljummet vatten.
Häll den kokheta vätskan över blommorna och rabarbern och täck med lock eller liknande.
Låt stå i rumstemperatur i ca 5 dagar. Häll på rena flaskor (ända upp om de ska lagras).
Ett annat tips som jag lärde mig i Danmark är att koka äppeljoskoncentrat och använda det istället för socker i marmelader.
tisdag 26 februari 2008
Strålning
Nu har det inte direkt blivit nåt egentligt veckoprojekt på ett tag. Men det är fördelen med att ha en blogg som ingen läser - att man kan sluta skriva utan att någon märker det!
Till en annan fråga, som varit på tapeten mycket länge, men väldigt lite görs åt det - strålning.
Runt omkring oss omges vi dagligen av strålning, det är strålning från berggrunden och solen, men också från mobilmaster, trådlöst bredband och trådlösa telefoner, TV och radio.
Det började med långa vågor för radio, som sedan blev kortare och kortare och nuförtiden skickas det mest ut en massa mikrovågor. De kommer inte från mikrovågsugnen, som vanligtvis har ett metallnät på dörren för att skydda mot strålningen, utan från mobilmaster och annan trådlös utrustning. Strålningens skadeverkningar har debatterats länge och det finns forskning som säger både det ena och det andra, men det finns många beställningsjobb från företag (s.k. greenwashing) bland dem, som kanske inte är helt sanningsenliga.
Symptomen är många och av varierande slag, de värsta kan vara dödliga, såsom cancer och hjärt- och kärlproblem, men det finns många vanliga symptom som vi ofta bortser ifrån, som huvudvärk, illamående, trötthet och liknande.
Egentligen avger alla elektriska apparater strålning (elektromagnetisk strålning hoppas jag alla läst om i skolan) och speciellt stark strålning finns vid kraftledningar där det går stor spänning.
3g är en av de senaste uppfinningarna inom området och det byggs ut för fullt överallt i Sverige. Detta sker tyvärr helt utan folkets medsägande, Post- och telestyrelsen hanterar det hela och masterna kan vara så nära som 250-500 m från varandra. De kan sättas upp på hus och andra byggnader i städer, samt på master på landsbygden, och ibland kamoufleras de, eftersom grannarna ofta inte vill ha en starkstrålande mast nära sig.
I en by i England blev en stor del av innevånarna sjuka efter att ha bott nära en stor GSM-mast och när de bad att den skulle flyttas fick de ingen förståelse alls. Till sist fälldes masten av någon okänd och företaget fick komma och ta bort den. De lovade att masten skulle flyttas någon annanstans, men efter att en samarbetspartner inte velat det, ändrade de sig och ville sätta upp den på samma plats igen, mycket nära byn. Byborna vakade dock dygnet runt över platsen och satte upp bevakningskameror och till slut fick de skriftligt på att företaget inte skulle sätta upp en ny mast där. Kampen går vidare.
Så vad kan vi göra åt det? Tja, det är väl knappast möjligt att få företagen eller regeringen att avbryta utbyggnaden av 3g-master och liknande, eller WLAN i städer och andra ställen.
Men vi kan minska vår utsättbarhet för strålningen - använd kablar istället för WLAN hemma (och på företaget?), stäng av WLAN på routern/modemet om den/det har det på, använd handsfree till mobilen och ha den inte i fickan jämt eller vid sängen när du sover (det kanske t.o.m. går att stänga av den på kvällen?) - och vi kan påverka företagen genom att välja tekniker med mindre strålning, välja fiber eller ADSL istället för mobilt bredband om det finns tillgängligt, välja GSM-telefon istället för 3g (GSM är inte ofarligt om man bor nära en mast, men 3g är starkare), ha trådade telefoner hemma istället för trådlösa.
Om du har möjlighet kan du producera egen ström eller försöka påverka de lokala myndigheterna/företagen att producera ström mer lokalt, för att i längden avveckla de stora kraftledningarna.
Visst kan ny teknologi vara väldigt praktisk och hjälpa många, men behöver vi verkligen alltid ha tillgång till internet, måste vi alltid kunna nås via mobiltelefon?
När företagen bygger upp behoven för förbrukningsvarorna blir det oftast, som jag alltmer börjar se det, att vi blir beroende av tekniken istället för att den gör oss friare.
Menar jag då att vi ska gå tillbaka till tiden innan elektricitet fanns?
Inte då, men vi behöver väl inte utsätta oss och våra medmänniskor (och djur!) för onödiga risker bara för att vi är bekväma? Jag tror inte det finns någon riktigt universallösning, men alla kan vi nog göra något litet för att minska vår utsatthet och vårt beroende. Vad tror du?
Till en annan fråga, som varit på tapeten mycket länge, men väldigt lite görs åt det - strålning.
Runt omkring oss omges vi dagligen av strålning, det är strålning från berggrunden och solen, men också från mobilmaster, trådlöst bredband och trådlösa telefoner, TV och radio.
Det började med långa vågor för radio, som sedan blev kortare och kortare och nuförtiden skickas det mest ut en massa mikrovågor. De kommer inte från mikrovågsugnen, som vanligtvis har ett metallnät på dörren för att skydda mot strålningen, utan från mobilmaster och annan trådlös utrustning. Strålningens skadeverkningar har debatterats länge och det finns forskning som säger både det ena och det andra, men det finns många beställningsjobb från företag (s.k. greenwashing) bland dem, som kanske inte är helt sanningsenliga.
Symptomen är många och av varierande slag, de värsta kan vara dödliga, såsom cancer och hjärt- och kärlproblem, men det finns många vanliga symptom som vi ofta bortser ifrån, som huvudvärk, illamående, trötthet och liknande.
Egentligen avger alla elektriska apparater strålning (elektromagnetisk strålning hoppas jag alla läst om i skolan) och speciellt stark strålning finns vid kraftledningar där det går stor spänning.
3g är en av de senaste uppfinningarna inom området och det byggs ut för fullt överallt i Sverige. Detta sker tyvärr helt utan folkets medsägande, Post- och telestyrelsen hanterar det hela och masterna kan vara så nära som 250-500 m från varandra. De kan sättas upp på hus och andra byggnader i städer, samt på master på landsbygden, och ibland kamoufleras de, eftersom grannarna ofta inte vill ha en starkstrålande mast nära sig.
I en by i England blev en stor del av innevånarna sjuka efter att ha bott nära en stor GSM-mast och när de bad att den skulle flyttas fick de ingen förståelse alls. Till sist fälldes masten av någon okänd och företaget fick komma och ta bort den. De lovade att masten skulle flyttas någon annanstans, men efter att en samarbetspartner inte velat det, ändrade de sig och ville sätta upp den på samma plats igen, mycket nära byn. Byborna vakade dock dygnet runt över platsen och satte upp bevakningskameror och till slut fick de skriftligt på att företaget inte skulle sätta upp en ny mast där. Kampen går vidare.
Så vad kan vi göra åt det? Tja, det är väl knappast möjligt att få företagen eller regeringen att avbryta utbyggnaden av 3g-master och liknande, eller WLAN i städer och andra ställen.
Men vi kan minska vår utsättbarhet för strålningen - använd kablar istället för WLAN hemma (och på företaget?), stäng av WLAN på routern/modemet om den/det har det på, använd handsfree till mobilen och ha den inte i fickan jämt eller vid sängen när du sover (det kanske t.o.m. går att stänga av den på kvällen?) - och vi kan påverka företagen genom att välja tekniker med mindre strålning, välja fiber eller ADSL istället för mobilt bredband om det finns tillgängligt, välja GSM-telefon istället för 3g (GSM är inte ofarligt om man bor nära en mast, men 3g är starkare), ha trådade telefoner hemma istället för trådlösa.
Om du har möjlighet kan du producera egen ström eller försöka påverka de lokala myndigheterna/företagen att producera ström mer lokalt, för att i längden avveckla de stora kraftledningarna.
Visst kan ny teknologi vara väldigt praktisk och hjälpa många, men behöver vi verkligen alltid ha tillgång till internet, måste vi alltid kunna nås via mobiltelefon?
När företagen bygger upp behoven för förbrukningsvarorna blir det oftast, som jag alltmer börjar se det, att vi blir beroende av tekniken istället för att den gör oss friare.
Menar jag då att vi ska gå tillbaka till tiden innan elektricitet fanns?
Inte då, men vi behöver väl inte utsätta oss och våra medmänniskor (och djur!) för onödiga risker bara för att vi är bekväma? Jag tror inte det finns någon riktigt universallösning, men alla kan vi nog göra något litet för att minska vår utsatthet och vårt beroende. Vad tror du?
måndag 4 februari 2008
Ytterligare veckoprojekt
Eftersom denna veckas projekt är rätt lätt så tänkte jag lägga till ett litet "projekt" till.
Varje morgon (med start imorgon då) ska jag ägna en liten stund åt positiv affirmation, där jag föreställer mig vid mitt mål (i min stuga i skogen).
Detta är en teknik som används inom magikretsar, liksom inom psykologi (har jag för mig iaf).
Varje dag affirmerar vi våra handlingar, vår situation osv. Att ge sig själv positiva affirmationer stärker självförtroende, tålamod och mental hälsa. Det är en så enkel övning att göra, och kan göra stor skillnad.
Tänk positivt!
Varje morgon (med start imorgon då) ska jag ägna en liten stund åt positiv affirmation, där jag föreställer mig vid mitt mål (i min stuga i skogen).
Detta är en teknik som används inom magikretsar, liksom inom psykologi (har jag för mig iaf).
Varje dag affirmerar vi våra handlingar, vår situation osv. Att ge sig själv positiva affirmationer stärker självförtroende, tålamod och mental hälsa. Det är en så enkel övning att göra, och kan göra stor skillnad.
Tänk positivt!
söndag 3 februari 2008
Lins-korngrynsbullar
Jag testade detta receptet för någon dag sen, och det blev så gott att jag känner att jag vill dela med mig av det. Jag ändrade lite i det.Lins-korngrynsbullar
4 port.
Länk: Tasteline
2 dl | | röda linser |
| 1 dl | | korngryn |
| 0,5 l | | vatten |
| 1 st 1-2 msk | | grönsaksbuljongstärning ströbröd (valfritt) |
| 1 tsk | | timjan eller annan lämplig örtkrydda |
| 1 st | | lök |
| 2 msk | | olja |
| 2 krm | | svartpeppar, krossad |
| 2 st | | vitlöksklyftor |
| | salt |
| Tillagning: 1. Koka röda linser och korngryn, vatten och buljongtärning i tio minuter. 2. Hacka och fräs lök och vitlök samt kryddor i olja. 3. Rör ner lökfräset och blanda det med den kokta lins- och korngrynsblandningen, samt ströbrödet. 4. Forma små, runda bollar och stek dem i olja i stekpannan. |
Äppelvecka
Då var ännu en vecka till ända.
Meditationsprojektet gick sisådär. Jag tror det är bättre att meditera annan tid än just precis efter att jag vaknat. Dessutom är det så kallt i min lägenhet (troligtvis dåligt isolerat och man kan inte bestämma värmen själv) att det är svårt att gå upp i bara mässen och kunna slappna av ordentligt.
Störande moment utifrån förekom också - folk som gick eller körde till jobb/skola antagligen.
Dock är det alltid givande att utforska saker och jag skulle gärna meditera mer om jag hade en någorlunda bekväm temperatur inomhus och slapp stadsoväsendet. Det blir säkert en tid till det också.
Idag ska jag göra en liten insats och hålla i en informell kurs i nålbindning på caféet bredvid stadsbiblioteket i Lund. Det var en del personer på alternativ.nu som var intresserade, så jag hoppas jag kan sprida den här härliga tekniken lite.
Nästa veckas projekt blir enkelt - äta ett äpple om dagen.
Vanligtvis finns det nästan ingen ekologisk frukt i affären, förutom bananer från långtbortistan, men nu har jag köpt 2 kg ekologiska äpplen från Mossagården som är mycket goda, så det blir en enkel match, så länge jag kommer ihåg det. Nästa projekt handlar nog om minne...om jag minns att förbereda det...
Meditationsprojektet gick sisådär. Jag tror det är bättre att meditera annan tid än just precis efter att jag vaknat. Dessutom är det så kallt i min lägenhet (troligtvis dåligt isolerat och man kan inte bestämma värmen själv) att det är svårt att gå upp i bara mässen och kunna slappna av ordentligt.
Störande moment utifrån förekom också - folk som gick eller körde till jobb/skola antagligen.
Dock är det alltid givande att utforska saker och jag skulle gärna meditera mer om jag hade en någorlunda bekväm temperatur inomhus och slapp stadsoväsendet. Det blir säkert en tid till det också.
Idag ska jag göra en liten insats och hålla i en informell kurs i nålbindning på caféet bredvid stadsbiblioteket i Lund. Det var en del personer på alternativ.nu som var intresserade, så jag hoppas jag kan sprida den här härliga tekniken lite.
Nästa veckas projekt blir enkelt - äta ett äpple om dagen.
Vanligtvis finns det nästan ingen ekologisk frukt i affären, förutom bananer från långtbortistan, men nu har jag köpt 2 kg ekologiska äpplen från Mossagården som är mycket goda, så det blir en enkel match, så länge jag kommer ihåg det. Nästa projekt handlar nog om minne...om jag minns att förbereda det...
söndag 27 januari 2008
Morgonmeditation
Då var det andra veckoprojektet också färdigt.
Det var inte alltför svårt att gå ut en runda varje dag, och skönt att få lite "frisk" luft.
Dock kan det vara svårt att få in exakt varje dag, och det finns väldigt få ställen att gå till i Eslöv.
Nu när våren kommer kommer koloniområdet att fyllas med folk också, så då får jag gå annorstädes, men då börjar ju också arbetet i min egen lilla trädgård, och i mars börjar kursen Småskalig Odling och Permakultur i Höör, 2-3 dagar i veckan, så då kommer jag ju ut hela dagarna där.
Nästa veckoprojekt blir att varje morgon (vanligtvis klockan åtta) utföra en enkel meditation i tjugo minuter. Hoppas bara jag inte somnar.
Det var inte alltför svårt att gå ut en runda varje dag, och skönt att få lite "frisk" luft.
Dock kan det vara svårt att få in exakt varje dag, och det finns väldigt få ställen att gå till i Eslöv.
Nu när våren kommer kommer koloniområdet att fyllas med folk också, så då får jag gå annorstädes, men då börjar ju också arbetet i min egen lilla trädgård, och i mars börjar kursen Småskalig Odling och Permakultur i Höör, 2-3 dagar i veckan, så då kommer jag ju ut hela dagarna där.
Nästa veckoprojekt blir att varje morgon (vanligtvis klockan åtta) utföra en enkel meditation i tjugo minuter. Hoppas bara jag inte somnar.
måndag 21 januari 2008
Nytt veckoprojekt
Det är nu ny vecka, och det första veckoprojektet är över.
Att vara utan TV i en vecka var inga större problem, men jag märkte att jag ändå behövde något slags "sällskap". Radio funkar fint, då det även döljer det deprimerande oväsendet utanför från gatan, men det spelas oftast ingen bra musik på radion, jag kunde lyssna på SR P2 en del, särskilt när de spelade jazz (vilket är rätt sällan), på DR P2 (som också spelar jazz ibland), samt lite på P3 (kanske max 10-30 minuter innan det kom en techno-/raplåt).
Det är ett lite besvärligt läge när man bor i staden och som jag föredrar fågelsång och vindens lek bland trädkronorna framför ungdomar som skriker och bilar som gasar på. Det är de förstnämnda som ger mig det sällskap jag behöver, plus att jag gärna träffar trevliga personer i min vardag, såsom i en ekoby med samarbete, och med andra djur.
Jag får väl nöja mig med att acceptera radio och TV (fast i mindre utsträckning) som sällskap tillsvidare i vardagen. Trevliga diskussioner över internätet är också bra, även om det inte kan ersätta personlig kontakt. Det är helt enkelt kompromisser man får göra på vägen.
Nu är ju våren på väg och med den börjar det härliga arbetet med det lilla trädgårdslandet!
I år ska jag så grå- och blåärter som jag fått av vänliga personer från alternativ.nu.
Det blir också en del kål - det är härliga, hälsosamma växter! Broccoli (står faktiskt två kvar fortfarande), vitkål, m.m.
Bondbönor givetvis, de är så snälla med att växa, sniglar, regn och skugga till trots.
Fler örter har jag också tänkt plantera, potatis, samt sätta upp ett "elstängsel" mot sniglarna.
Nästa veckoprojekt då?
Ja, jag har varit lite dålig på att gå ut en runda varje dag, så det tänkte jag göra denna vecka. Jag älskar att gå ut, men inte i stan, där alla glor och stressar, bilar spyr ut avgaser...ja, jag hade föredragit att gå i en skog exempelvis. Men jag ska gå en runda denna vecka varje dag, åtminstone ner till koloniområdet, där finns det fina trädgårdar att titta på, och vanligtvis inga mänskor - perfekt!
Att vara utan TV i en vecka var inga större problem, men jag märkte att jag ändå behövde något slags "sällskap". Radio funkar fint, då det även döljer det deprimerande oväsendet utanför från gatan, men det spelas oftast ingen bra musik på radion, jag kunde lyssna på SR P2 en del, särskilt när de spelade jazz (vilket är rätt sällan), på DR P2 (som också spelar jazz ibland), samt lite på P3 (kanske max 10-30 minuter innan det kom en techno-/raplåt).
Det är ett lite besvärligt läge när man bor i staden och som jag föredrar fågelsång och vindens lek bland trädkronorna framför ungdomar som skriker och bilar som gasar på. Det är de förstnämnda som ger mig det sällskap jag behöver, plus att jag gärna träffar trevliga personer i min vardag, såsom i en ekoby med samarbete, och med andra djur.
Jag får väl nöja mig med att acceptera radio och TV (fast i mindre utsträckning) som sällskap tillsvidare i vardagen. Trevliga diskussioner över internätet är också bra, även om det inte kan ersätta personlig kontakt. Det är helt enkelt kompromisser man får göra på vägen.
Nu är ju våren på väg och med den börjar det härliga arbetet med det lilla trädgårdslandet!
I år ska jag så grå- och blåärter som jag fått av vänliga personer från alternativ.nu.
Det blir också en del kål - det är härliga, hälsosamma växter! Broccoli (står faktiskt två kvar fortfarande), vitkål, m.m.
Bondbönor givetvis, de är så snälla med att växa, sniglar, regn och skugga till trots.
Fler örter har jag också tänkt plantera, potatis, samt sätta upp ett "elstängsel" mot sniglarna.
Nästa veckoprojekt då?
Ja, jag har varit lite dålig på att gå ut en runda varje dag, så det tänkte jag göra denna vecka. Jag älskar att gå ut, men inte i stan, där alla glor och stressar, bilar spyr ut avgaser...ja, jag hade föredragit att gå i en skog exempelvis. Men jag ska gå en runda denna vecka varje dag, åtminstone ner till koloniområdet, där finns det fina trädgårdar att titta på, och vanligtvis inga mänskor - perfekt!
tisdag 15 januari 2008
Ingen TV
Jag tänkte ha små veckoprojekt för att utröna hur olika saker kan påverka min vardag och mitt liv i allmänhet. Jag har en hel del idéer redan nu, och några kanske utökas till flera veckor (eller tillvidare), men jag tänkte börja med TV:n.
Vanligtvis tittar jag inte så mycket på TV, men jag brukar äta lunch och middag vid den, och se ett par timmar på kvällarna, men jag är i allmänhet rätt trött på den, och tänkte ta en veckan helpaus.
Jag tror att det kan ge vinningar i andra delar av vardagen, och om jag gör mig av med TV:n permanent (man måste väl få ha skärmen kvar för att se på film, men inga TV-program) så sparar jag 2000 kr / år i TV-avgifter.
Det är nog ett bra projekt att börja med, för jag tror inte det blir några problem, men önska mig lycka till ändå!
Vanligtvis tittar jag inte så mycket på TV, men jag brukar äta lunch och middag vid den, och se ett par timmar på kvällarna, men jag är i allmänhet rätt trött på den, och tänkte ta en veckan helpaus.
Jag tror att det kan ge vinningar i andra delar av vardagen, och om jag gör mig av med TV:n permanent (man måste väl få ha skärmen kvar för att se på film, men inga TV-program) så sparar jag 2000 kr / år i TV-avgifter.
Det är nog ett bra projekt att börja med, för jag tror inte det blir några problem, men önska mig lycka till ändå!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)